VASEK och projektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor har beställt en fortsatt utredning av Sito Oy angående nyttjandet av industrijärnvägens banavsnitt mellan Vasa Resecentrum och Vasa hamn som specialtransportled för industrin. Utredningen som initierades av industriföretagen i Vasa är en fortsättning på den preliminära utredning som gjordes 2012.
Syftet med den fortsatta utredningen är att klarlägga förutsättningarna för att banavsnittet mellan Vasklot och Resecentrum kostnadseffektivt ska möjliggöra högklassiga och miljövänliga specialtransporter för regionens industri. Utredningen ger också underlag för stadens beslutfattare och har även som mål att banförbindelsen till hamnen bevaras och stadens inre specialtransportled kompletteras. Utredningen grundar sig delvis på tidigare genomförda utredningar i anslutning till ärendet.
Hamnens betydelse ökar
Under arbetet klarlades hur industrin, speditörerna och transportföretagen som behöver tunga specialtransporter samt Trafikverket, Trafi, Österbottens förbund, Vasa stad och hamn samt Vasa Elektriska ser på banavsnittets specialtransportled och dess nödvändighet. I ljuset av intervjuer, utredningen om Vasa hamns godsflöden samt olika statistikuppgifter kan man förutsäga att Vasa hamn – vars funktioner numera sköts av Umeås och Vasas gemensamma hamnbolag Kvarken Ports – ytterligare kommer att öka sin betydelse i godstrafiken.
Hamnens ökade transportpotential samt strävan efter kostnadseffektiva och miljövänliga transporter förordar att specialtransportleden byggs som en kombinerad led längs den nuvarande industribanan. En kombinerad användning av banan innebär att den skulle kunna användas för både tågvagnar och specialtransportutrustning för SPMT (Self-propelled Modular Trailer). SPMT-enheten är en mångaxlad transportlavett på gummihjul, avsedd främst för transporter av tungt gods.
– Att förverkliga den kombinerade leden är en stor investering, men den skulle säkra den för regionen och staden viktiga industrins konkurrenskraftiga specialtransporter till hamnen och vidare för lastning antingen på tågvagnar eller fartyg. I hamnen finns lyftkapacitet för båda alternativen, säger Teijo Seppelin, som leder Vasas stads utvecklingsenhet för logistik.
Den befintliga leden måste förbättras
Längs banavsnittet som leder till hamnen finns några partier som måste förbättras innan det lämpar sig som kombinerat led för specialtransporter. I nuläget begränsar Vasklots järnvägsbros bärighet transporternas axelbelastning till 15 ton. På banans elektrifierade avsnitt begränsar kontakttrådarna lasthöjden till 5,3 meter. Också rörbryggan vid Vasa Elektriskas kraftverk och konstruktionen för sädestransport intill silorna vid Åbo Akademi begränsar höjden på transporterna och på dessa ställen borde banan sänkas något. Banavsnittet kan också omändras till spårskenskonstruktion, så att det kan användas för SPMT-utrustning. I utredningen ingår också en preliminär kostnadsberäkning, som preciseras när planeringen av åtgärderna inleds.
– Industribanan är en del av Vasas logistikkedja och utvecklingen av den. De nuvarande transportlederna är fungerande, men när transportmängderna ökar kunde den tunga specialtrafiken flyttas från stadens gatunät till industribanan. Genom att bättre utnyttja industribanan kan man kombinera olika transportformer på väg, järnväg och till havs och även öka användningen av Vasa hamn. Så skapar vi ännu konkurrenskraftigare transportkedjor, konstaterar logistikexperten Anna Måtts på VASEK.
Text: Johanna Haveri
